(Nu är det inte kursivt längre! Yay!)

Jag tänkte bara tala om lite så där allmänt att kärlek är jobbigt och jag förstår inte överhuvudtaget vad ordet "lek" har med det att göra. Inte för att man egentligen mår dåligt av det.. typ.. men man tänker ju på den man gillar sisådär.. hmm.. ja.. hela tiden! Nej förresten, kanske inte hela tiden. Det var en överdrift.. men ofta! Jag vet inte vad jag skall ta mig till, och jag är inte ens kär! Ja, jag försöker åtminstone intala migsjälv det. Man kan inte vara kär i någon man inte känner, man kan däremot vara intresserad av den och gilla den.. Jag kanske till och med kan sträcka mig till att man kan bli förälskad i personen i fråga.. men kär? Nej, det är för starkt.

Oavsett vilken kategori jag hamnar i (hum hum, *sjunger: upp över mina öron...*) så är det jobbigt! Jag har alltid skrattat och skakat på huvudet åt mina nära och kära som blivit blixtförälskade i någon de inte känner och nu står jag här själv! Nu förstår jag hur de känner sig men ändå, det är inte bra! Jag försöker intala migsjälv att sluta tänka på honom men det går inte... Och just nu har jag inga andra killar jag skulle kunna tänka mig.. Kanske ett par tjejer som än intressanta men inte intressanta nog för att ta min uppmärksamhet från "Honom" (nej, jag menar inte Gud). Usch, vad jobbigt..! Och jag har säkert redan klagat om det här på min blogg förr så jag ber om ursäkt för upprepningarna men ja.. Det är ju trots att min blogg. (Skulle vara konstigt annars.. Sitta och skriva på någon annans blogg?)


Min huvudvärk är på väg bort förresten! Kan vara för att jag knappt rör på mig (mer än händerna då) just nu.. Hmm.. Nåja, nu skall jag i alla fall kolla runt på skatteverkets hemsida och undersöka lite saker angående att starta ett företag. Jag smider planer jag, jajemensan! Jag kanske skriver något mer innan jag går och lägger mig, annars får ni sova så gott!