Fler dagar
Ja, nu blev det ju lite sådär med aktiviteten här.. Jag skall försöka ta mig i kragen; så här får det ju inte gå till. Nåväl, 17/9 var det äntligen dags för Kick-offen. Det hände inte allt för mycket innan alla förberedelser började och inte heller efter Kick-offens slut. Jag hann bara vara med på cirka 10 minuters ensemblelektion då jag skulle möta Johan Uddenberg och Göran Asaad innan 13.00 (bussen kom in runt 12.53 om jag inte minns fel). Jag antog att jag skulle kunna hitta Ricky innan det blev alltför stressigt så att de kunde få bekanta sig med honom innan men det visade sig vara lättare sagt än gjort så det blev en minirundtur av expeditionen, snabb presentation av rektor Helene Bergström och sedan vidare ned mot aulan. De fick sig ett litet rum där, bredvid scenen, där de kunde sitta och förbereda sig. Jag tyckte nästan lite synd om dem på grund av hur rummet såg ut, men de verkade inte bry sig så mycket.
Själva Kick-offen skulle gå av stapeln kl. 14.00 men tack vare lite försenat insläpp - som till råga på allt var bökigt och långsamt när alla inte gjorde vad man sade till dem (detta inkluderar mentorerna) - så var klockan kanske tio över innam vi hann börja. Inte hela världen kanske, men när man talar om elever som egentligen skulle slutat för dagen vid två så skall man vara försiktig så att man inte drar över på tiden för mycket. Resten gick dock mer eller mindre som planerat (om man bortser från bu-rop under hejarramsorna och att en grupp backade ur så att en kille fick spela en oplanerad låt helt ensam). Johan och Göran var klockrena och väldigt uppskattade av såväl elever som lärare. När jag väl talade med rektorn så hade hon inga som helst klagomål på deras respektive rutiner (förutom möjligtvis "lite mycket sexskämt", men hon verkade inte tycka det var något problem alls i slutändan). En bra eftermiddag helt enkelt.
18/9 hade vi friluftsdag. Det var nog inte många från klassen närvarande men jag och Anna var där i alla fall (samt några till). Jag och Anna tog bana nr 3 (av 5), medelbanan. Vi gick typ hela och det gick rätt bra. Vi hittade alla kontroller. Dock kändes det inte värt mödan när vi inte ens har idrott längre och därmed inte fick något betyg i det hela... Eller jo.. Det var ju rätt kul. Så det var värt mödan.
Resten av dagarna minns jag inte riktigt vad som hände så jag antar att det inte är så många jätteviktiga detaljer som jag hoppar över om jag skippar några dagar och går direkt på i måndags (22/9). Varför, kan man ju fråga sig, och svaret är: för att jag klantade mig. Inget viktigt egentligen, men jobbigt. Jag ville komma i tid till skolan (märkte att jag kom iväg senare än vanligt) så jag sprang. Kom inte så långt dock för i den lilla skogen nära busshållplatserna (snabbaste vägen är att gå bilvägen halva vägen (många vägen där)) så snubblade jag och flög så jag landade rakt på höger knä. Inte så behagligt, nej. Så det blev till att halta ut från skogen, över vägen och till busshållplatsen. Gick på lektioner och så sedan begav jag mig till skolsyster runt.. lunchtid? Kanske inte det smartaste draget.. Då fick jag is för att kyla ned och förhindra allför mycket svullnad men knät var redan uppsvullet och rött. Fick en linda runt knät, som envisades med att åka ned hela tiden, och ombads komma tillbaka efter två dagar.
Den 24/9 (4 månader kvar tills min födelsedag!) så gick jag åter igen till skolsyster (efter att ha kylt ned knät även den 23/9 samt smörjt med en salva mot blåmärken och hematom). Hon tyckte att knät var mer svullet och rekommenderade att jag gick till vårdcentralen så att jag kunde få det röntgat och eller tömt på vätska.. Däremot betvivlade hon själv att det skulle vara något allvarligt fel men hon tyckte inte att det såg bra ut helt enkelt. I alla fall så bar det efter många om och men av till vårdcentralen. Där fick jag först träffa en sköterska i 5-10 minuter. Hon gav mig en tid till en läkare, vilket betydde att jag fick vänta i en timme.. Väl inne hos honom tog det väl 10-15 minuter till ungefär innan han bestämt att jag skulle till SöS och fixat remiss samt sjukresekort till mig. Fick remissen i handen denna gång vilket underlättar för då slipper man eventuella fel med datorer och remiser som kommer in för sent och så vidare. Det tog några timmar på SöS med sköterskor och studerande läkare och smärtstillande och ortopeder och röntgen tills de till slut hade bestämt att det inte verkade vara något allvarligt fel. Kryckor skulle jag be om hos skolsystern om det blev för jobbigt och jag skulle komma tillbaka om det fortfarande gjorde ont eller kändes konstigt eller "fel" om ett par månader. Hoppas jag slipper!
25/9 ville jag inte till skolan egentligen, tack vare en pinsam incident dagen innan som involverade en lärare. (Det där lät värre och.. konstigare än det var menat). Jag gick i alla fall dit och på ensemblen fick jag spela bas. Det var kul, som alltid! Älskar verkligen att spela bas.. Och mer så att titta på folk som spelar bas (som är kunniga dvs, inte som bara lattjar). Det är himmelriket, nästan i alla fall. Jag fick kryckorna av skolsyster på morgonen/förmiddagen och knallade sedan runt på dem. Det är hemskt! Visst, man avlastar benen men dagen efter har man ju träningsvärk i arm-, mag- och bröstmuskler.
Under sen eftermiddag den 25/9 så var det dags för hämtning och läxläsning av en charmig liten åttaåring. Ett tips, om du går på kryckor och får välja mellan att gå med åttaåringen hela vägen hem (medan denne åker på en sparkcykel) eller att ta bussen.. Välj bussen!
Idag (eller snarare igår), den 26/9, så hände inte mycket. Vi hade en cirka två och en halv timmes håltimme där jag passade på att göra lite skolarbete, ladda mobilen och titta på klipp från diverse konserter med Jenny. Det var trevligt det med. Hellre det än prov, jag bryr mig inte hur trevlig/rolig läraren är! Fick sällskap till centrum på vägen hem men väl där kom jag på att jag inte hade allt jag behövde ha med mig för att kunna uträtta dessa ärenden så det fick vänta. Får ta det någon annan dag.
Väl hemma hände i princip ingenting.. Kärleksbekymren som jag haft i cirka 3 månader nu (egentligen mer, men det blev inte riktiga bekymmer förrän då.. innan trivdes jag rätt bra med singellivet) fortsätter. Inte så mycket att säga om det egentligen mer än.. Ja.. Är du duktig på att läsa av män eller så, så kan du gärna höra av dig till mig för jag skulle behöva hjälp. Tack!
Själva Kick-offen skulle gå av stapeln kl. 14.00 men tack vare lite försenat insläpp - som till råga på allt var bökigt och långsamt när alla inte gjorde vad man sade till dem (detta inkluderar mentorerna) - så var klockan kanske tio över innam vi hann börja. Inte hela världen kanske, men när man talar om elever som egentligen skulle slutat för dagen vid två så skall man vara försiktig så att man inte drar över på tiden för mycket. Resten gick dock mer eller mindre som planerat (om man bortser från bu-rop under hejarramsorna och att en grupp backade ur så att en kille fick spela en oplanerad låt helt ensam). Johan och Göran var klockrena och väldigt uppskattade av såväl elever som lärare. När jag väl talade med rektorn så hade hon inga som helst klagomål på deras respektive rutiner (förutom möjligtvis "lite mycket sexskämt", men hon verkade inte tycka det var något problem alls i slutändan). En bra eftermiddag helt enkelt.
18/9 hade vi friluftsdag. Det var nog inte många från klassen närvarande men jag och Anna var där i alla fall (samt några till). Jag och Anna tog bana nr 3 (av 5), medelbanan. Vi gick typ hela och det gick rätt bra. Vi hittade alla kontroller. Dock kändes det inte värt mödan när vi inte ens har idrott längre och därmed inte fick något betyg i det hela... Eller jo.. Det var ju rätt kul. Så det var värt mödan.
Resten av dagarna minns jag inte riktigt vad som hände så jag antar att det inte är så många jätteviktiga detaljer som jag hoppar över om jag skippar några dagar och går direkt på i måndags (22/9). Varför, kan man ju fråga sig, och svaret är: för att jag klantade mig. Inget viktigt egentligen, men jobbigt. Jag ville komma i tid till skolan (märkte att jag kom iväg senare än vanligt) så jag sprang. Kom inte så långt dock för i den lilla skogen nära busshållplatserna (snabbaste vägen är att gå bilvägen halva vägen (många vägen där)) så snubblade jag och flög så jag landade rakt på höger knä. Inte så behagligt, nej. Så det blev till att halta ut från skogen, över vägen och till busshållplatsen. Gick på lektioner och så sedan begav jag mig till skolsyster runt.. lunchtid? Kanske inte det smartaste draget.. Då fick jag is för att kyla ned och förhindra allför mycket svullnad men knät var redan uppsvullet och rött. Fick en linda runt knät, som envisades med att åka ned hela tiden, och ombads komma tillbaka efter två dagar.
Den 24/9 (4 månader kvar tills min födelsedag!) så gick jag åter igen till skolsyster (efter att ha kylt ned knät även den 23/9 samt smörjt med en salva mot blåmärken och hematom). Hon tyckte att knät var mer svullet och rekommenderade att jag gick till vårdcentralen så att jag kunde få det röntgat och eller tömt på vätska.. Däremot betvivlade hon själv att det skulle vara något allvarligt fel men hon tyckte inte att det såg bra ut helt enkelt. I alla fall så bar det efter många om och men av till vårdcentralen. Där fick jag först träffa en sköterska i 5-10 minuter. Hon gav mig en tid till en läkare, vilket betydde att jag fick vänta i en timme.. Väl inne hos honom tog det väl 10-15 minuter till ungefär innan han bestämt att jag skulle till SöS och fixat remiss samt sjukresekort till mig. Fick remissen i handen denna gång vilket underlättar för då slipper man eventuella fel med datorer och remiser som kommer in för sent och så vidare. Det tog några timmar på SöS med sköterskor och studerande läkare och smärtstillande och ortopeder och röntgen tills de till slut hade bestämt att det inte verkade vara något allvarligt fel. Kryckor skulle jag be om hos skolsystern om det blev för jobbigt och jag skulle komma tillbaka om det fortfarande gjorde ont eller kändes konstigt eller "fel" om ett par månader. Hoppas jag slipper!
25/9 ville jag inte till skolan egentligen, tack vare en pinsam incident dagen innan som involverade en lärare. (Det där lät värre och.. konstigare än det var menat). Jag gick i alla fall dit och på ensemblen fick jag spela bas. Det var kul, som alltid! Älskar verkligen att spela bas.. Och mer så att titta på folk som spelar bas (som är kunniga dvs, inte som bara lattjar). Det är himmelriket, nästan i alla fall. Jag fick kryckorna av skolsyster på morgonen/förmiddagen och knallade sedan runt på dem. Det är hemskt! Visst, man avlastar benen men dagen efter har man ju träningsvärk i arm-, mag- och bröstmuskler.
Under sen eftermiddag den 25/9 så var det dags för hämtning och läxläsning av en charmig liten åttaåring. Ett tips, om du går på kryckor och får välja mellan att gå med åttaåringen hela vägen hem (medan denne åker på en sparkcykel) eller att ta bussen.. Välj bussen!
Idag (eller snarare igår), den 26/9, så hände inte mycket. Vi hade en cirka två och en halv timmes håltimme där jag passade på att göra lite skolarbete, ladda mobilen och titta på klipp från diverse konserter med Jenny. Det var trevligt det med. Hellre det än prov, jag bryr mig inte hur trevlig/rolig läraren är! Fick sällskap till centrum på vägen hem men väl där kom jag på att jag inte hade allt jag behövde ha med mig för att kunna uträtta dessa ärenden så det fick vänta. Får ta det någon annan dag.
Väl hemma hände i princip ingenting.. Kärleksbekymren som jag haft i cirka 3 månader nu (egentligen mer, men det blev inte riktiga bekymmer förrän då.. innan trivdes jag rätt bra med singellivet) fortsätter. Inte så mycket att säga om det egentligen mer än.. Ja.. Är du duktig på att läsa av män eller så, så kan du gärna höra av dig till mig för jag skulle behöva hjälp. Tack!
Kommentarer
Trackback
