Innan ni börjar läsa vill jag varna för konstiga styckeindelningar.

Mja, var på skivsignering idag då. Kom till Gamla Stan runt 13.45 eller 14.00.. Någonstans däromkring. John hade glömt att äta (fy fy!) så vi gav oss först iväg på jakt efter någonstans att äta. Vi hittade inget så vi gick tillbaka till Sound Pollution men det tog inte lång stund innan jag tittade över gatan och fick syn på en liten hamburgerbar eller vad man nu skall kalla det. Efter att ha fått mat i magen begav vi oss ännu en gång tillbaka till Sound Pollution där kön inte hade byggts på så mycket sedan vi var där innan. Dvs det var väl en tjugo, trettio pers framför oss.

Efter mycket väntan i regnet och kylan så kom vi äntligen in i affären omkring 17.00 och styvbrorsan fick sina efterlängtade autografer och hann även ställa några frågor till bandet. Han fick även ett plektrum från sin förebild, Jesper Strömblad, samt ett okej på att han skulle kunna få ställa några frågor till dem via mejl. Han har ju journalistdrömmar den unge mannen! Efter att Strömblad "okej:at" detta så fick han Biffens mejladress. Som jag uppfattade så är han någon slags... assistent till bandet.

Allesammans verkade trevliga men jag vågade enbart fråga två av dem om de kände en lärare till mig. När jag kom fram till Anders Fridén blev jag helt plötsligt blyg och lite nervös..! Typ "Han måste tycka att jag är jättekonstig"-känsla fick jag. Där kom jag med mitt lilla rosa, blommiga "autografblock" och liksom ursäktade mig gång på gång för att jag inte hade någon av deras skivor i och med att jag inte har råd att köpa någon och talade "försynt" (dvs. inte alls försynt) om att jag var där som moraliskt stöd för min styvbror.

Peter Iwers var den första att skriva autograf utav dem och när jag skämtsamt sade att "Mitt autografblock är ju så metal..!" så sade han något i stil med "Det är lugnt, vi gillar också blommor." med monoton röst medan jag utbrast "hehe" lite nervöst och gick vidare. Om jag inte hade kännt mig så malplacerad och nervös så hade jag säkert skrattat mer åt kommentaren för det var ju en skön kommentar trots allt!

Nu i efterhand kan jag skratta åt hela situationen. Där kommer jag in som en blöt hund med ett blommigt autografblock och frågar om de känner någon som de inte kan placera! Jag tycker synd om dem.. Men det var ju trots allt bara Iwers och... ehm.. hmm.. Daniel? Jo, Daniel. Daniel Svensson, the drummilummer! Heh, hum.. Ja.. Det var bara de två som jag frågade om läraren. Resten "slapp", som sagt.

Jag fick en personlig favorit också, haha! Mr. Björn Gelotte är numera min favorit i det bandet. Skitsamma att han är gitarrist, han är ändå min favorit! Varför? För han utropade "Vilken gullig!" eller något liknande när han fick se mitt autografblock. Jag tackade glatt och drog min "Har inte råd med skiva, bara här som moraliskt stöd"-historia en gång till.Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra, blev paff, smickrad och mer nervös på samma gång. Jag var i sådant chocktillstånd av detta att jag inte ens märkte att han hade skägg. Jag undrar hur det lyckades slippa undan mig. Jag märker ju alltid småsaker som är rätt eller fel, stora eller små, här eller där.. Nåja, jag får skylla på chocken i alla fall, jag kommer inte på någon annan rimlig orsak till det än just sinnesförvirring. Hehe!

Nu har jag i alla fall samtliga medlemmars autografer. Hela In Flames. Att bli blöt och kall var värt det utan autografer till och med, man såg ju hur glad John blev.

Efter detta bar det av till Medborgarplatsen för att hitta The English Shop. Needless to say, jag gick fel först. Vi gick för långt och helt plötsligt var vi framme vid COOP. Vi fick helt enkelt vända om och när vi väl kom fram så insåg vi att det inte alls var svårt att hitta. Vi knallade runt där ett tag, jag bestämde present till pappa till i jul. Får se om jag skaffar något till mamma, hon fick ju trots allt sin prydnad förra året och pappa fick ingenting. Ingenting som jag hade köpt alltså.. Men vi får se. 

Innan vi åkte hem så åkte vi till MAX vid Kungsträdgården och åt lite gott. Som alltid så blev jag FÖR mätt och undrade djupt inne i mitt huvud om det var värt det, om det verkligen var SÅ gott. Svar vet ej. Kanske inte.. Men gott var det. Jag träffade även en gammal vän där på MAX. Vi har inte setts på hur länge som helst! Det måste ordnas. Kunde inte låta bli att tänka på balen i nian där vi hade börjat få lite bättre kontakt sen bara började vi på olika skolor och försvann ur varandras liv. Missförstå mig rätt, han är en snäll och trevlig ung man men ingen jag är intresserad av eller så. Jag är för övrigt sisådär 100% säker på att det är ömsesidigt så "no harm done".

Nu är det skönt att vara hemma även om min hosta har smugit sig tillbaka och blivit värre (den som var påväg bort igår!) och jag fortfarande inte är helt uppvärmd. Jag skall försöka redigera lite på en ny musikvideo som jag enbart skall göra för att det är kul. Det funkade inte att ta med videon hem med mig för filerna sparades inte som de skulle på ubs-minnet men den är ju sparad i skolan så det är inga problem där inte. Så hejdå så länge. Byebye

Pappa vet nu om min.. hum hum.. "fina lilla bild" på höftbenet (aka. tatuering). Hur ska detta gå? Nåväl, han lugnar sig väl till slut.



Och på tal om.. hmm.. mja.. jo.. på tal om ingenting alls egentligen så sket det sig totalt idag när jag skulle redigera min musikvideo. I alla fall till en början. Jag hade spenderat cirka sisådär en ocvh en halv till två timmar med att föra det jag filmat över till datorn (trodde jag) men jag hade gjort det på fel sätt. Gunnar (läraren) hade ingen aning om vad det jag hade gjort egentligen var.. alltså.. det sparades ju.. eller något sådant.. bara inte som det skulle. Så jag fick sitta och göra om det och blev klar någon gång runt 18.30. Jag började någon gång mellan 13.00 och 13.30. Det som är skönt är ju att det är lov så det var inga lektioner att ta hänsyn till och det var ingen vidare katastrof att klockan var så mycket när jag skulle äta middag.
      Med klar menar jag för övrigt inte klar med redigeringen av videon utan enbart klar med överföringen till datorn.. Jag hann precis börja lite på videon samt föra över den till mitt usb-minne innan jag skulle med bussen. Jag kände jag att det var på tiden att bege sig hemåt. Skulle gått hem också om det inte vore för att jag inte hade ätit sedan klockan nio och att det var kallt ute (nollgradigt!) för att inte tala om mörkt! Vad har hänt egentligen? Förr blev det inte så mörkt som det blir nu för tiden, detta trots det faktum att det kommer upp FLER lampor?? Jag förstår inte hur det fungerar.. å andra sidan blir det ju becksvart ute efter 21.00 i Grekland.. iallafall om det är strömavbrott. Detta mörker som smygit sig på kanske också är en del av klimatförändringarna i världen? Stor nyhet va? "Åhnej, det blir mörkare i Sverige!" Inte direkt.. men jag lade bara märke till det idag. Nåja.. Nu orkar jag inte skriva mer.. I alla fall inte för tillfället. Vi får väl se om det blir mer senare... Under tiden skall jag försöka få igång Adobe Premier Pro på datorn så att jag kan redigera vidare på min musikvideo.

Jag ber om ursäkt för alla stavfel etc. Jag var lite bitter igår och slängde bara ut mig lite av det jag tänkte på:


Om det finns en Gud.. eller övre makt av något annat slag.. så verkar det som att.. ja, kanske inte att han, hon, den, det inte står vid min sida men.. att vi inte riktigt kommer överrens.. Vi verkar faktiskt vara helt jävla lost när det gäller mitt liv.

T.ex:
Jag blev snuvig och tyckte att nej jag har inte tid att bli sjuk.. nu har jag börjat få hosta på det.. Och JAG HAR INTE TID ATT BLI SJUK! Först tänkte jag "Ja men visst, om jag blir sjuk nu så skiter jag i det så får jag ligga hemma och snörvla när skolan börjar..." Men det vill jag inte heller..! Hallå, folkmusik för hela slanten gäller ju efter lovet! Nej, jag har helt enkelt inte tid! Inget kan stoppa mig från att ignorera denna förkylning som lurat sig på mig..! Så länge jag inte får värsta feber med feberfrossa och skit, men då krävs det något rejält! Annars så tänker jag inte stanna hemma och deppa!

Sen så är vi oense ang mitt kärleksliv.. Jag anser att det är bäst att ha någon när man är hyfsat stabil och glad och kommer orka med ett förhållande och allt vad det innebär.. Det anser inte denna "övre makt". Neeejdå, jag ska ha ett förhållande antingen när jag mår som sämst eller när jag mår bra för stunden (bara för att lura denna stackars partner till att tro att jag är en glad liten tös) för att sedan explodera inom en snar framtid och sakta men säkert bryta ned denna stackars lilla någon till.. ingenting.. ELLER så ska jag ha någon som jag börjat tvivla på om det någonsin kommer bli något med och därmed börja förändra min syn på denne någon och dess känslor (samt mina). (Förlåt du sistnämnde någon, jag vet att jag inte ska nämna sånt men nu är det för att jag är sur på mig/"en övre makt" och absolut inte dig. Du vet att jag älskar dig på mitt eget lilla sätt <3 ^^ ) Kort sagt, denna "övre makt" verkar vilja att jag ska BEHÖVA en människa för att få den, inte bara vilja ha det, trots att man genom att "behöva" en partner kan sluta upp i en situation där man är tillsammans med någon som man egentligen inte gillar utan enbart behöver.. Dåligt, dåligt..

Och så självklart det faktum att när man väl mår bra så dyker massa minnen upp som man inte tänkt på på flera år.. och när man lägger ihop 1+1 så gillar man inte svaret. Detta då bl.a. med könsidentitet.. Varför ska man behöva känna sig osäker på om det man är är rätt? Och varför skapa denna osäkerhet om det är fel? Jag har inte VALT att vara det. Liksom jag inte har VALT att vara bisexuell. Enligt Bibeln så har vi människor fri vilja och får då välja "Guds väg" eller "vår *host host* egen väg".. Om jag då inte har kunnat välja detta själv.. då måste det ju indirekt betyda att det inte är något fel på mig.. Och på tal om det.. Vem fan har bestämt att det är fel att känna sig på ett sätt och se ut på ett annat? Och de som säger att det är fel att göra något åt det - vem fan är ni att bestämma? Och ni som säger att det är fel att inte göra något åt det - låt för i helvete människan bestämma själv! Ja, detta gäller ju båda grupperna.. Och ni som inte lägger er i, gör mig en tjänst och kom då inte med dumma kommentarer efter beslutet är taget. Tala innan eller håll inne med era synpunkter!

Jaja, jag ska väl sluta klaga.. Har så mycket mer att komma med, massa orättvisor mot mig och andra som man undrar varför i hela friden vi inte kan göra något åt det.. Orättvisor och orättvisor.. Jag tycker väl helt enkelt att det skulle vara skönt om livet kunde vara lite enklare för vissa.. Många utav mina vänner.. alla problem, allt svårt de gått igenom.. Jag mår ju ändå bra nu.. Det jag klagar på är ju rätt.. triviala ting.. jämfört med vad mina nära och kära skulle klagat på.. För vissa av dem gör det inte... Vissa av dem mår inte bra.. inte helt.. Och jag önskar att de kunde få göra det.. Gaah! Jag vet inte vad jag tänker.. Jag är sur på mig själv, på det som nu finns eller inte finns där ute för att hjälpa/skälpa oss och jag tycker synd om.. inte så mycket mig själv.. mer de som får lida pga mig.. De som blir smittade av mig nu när jag är förkyld.. De som fått stå ut med mig när jag mått dåligt.. De som får stå ut med mitt eviga tjat om hur förvirrad jag är.. allt detta medan de har egna problem! Förlåt! Verkligen..!